Ibland känner man inte för att skriva. Eller rättare sagt det går inte att skriva. Sidan lyser vit. Och förblir vit. Tankarna i huvudet fortsätter att snurra. Men formas inte till meningar.
Då tar jag fram kameran istället. Mycket enklare. Man tittar lite. Ser något fint. Klick. Eller i mitt fall, klick-klick-klick. Och så är sidan inte längre vit. Mycket effektivt och passande för den som inte har tålamod med att vänta på resultat. Som en sådan som jag.
Idag är det tisdag och i den här delen av Sverige ser det ut så här: (åtminstone i några soliga minuter)
Förresten ska man ändra design på bloggen nu när det gått ett år?
Jag har redan varit inne på det här med dubbelgångare innan. Men nu är jag själv inblandad. En vän kommenterade en bild (klick klick om ni vill se) jag har på facebook. Han sa, "inte helt olik skådespelaren Miriam Shor". Hmm, vem är det, tänkte jag. Googlade och kände igen henne, fast jag kan inte komma på någon film hon medverkar i. Vid en första titt såg jag inte så mycket likheter, men sen hittade jag några bilder där hon faktiskt var rätt likt mig, eller tvärtom är det kanske. Så ja, då har vi hittat en dubbelgångare till mig också. Vad tycks?
Blev så sugen att kolla på Moulin Rouge för ett tag sen. Mest för att musiken är så fantastisk. Och för att Ewan McGregor har en så underbar röst. Nicole Kidman sjunger också riktigt bra i denna filmen. Kärlekshistorien är vacker men tragisk. Men förutom det så är filmen rätt rörig och lite för mycket ibland. Men jag är en sådan som kan bortse från det och jag älskar verkligen musiken. Har jag redan sagt det? Men den är ju sååå underbar ;) ...Come what may, Nicole och Ewans elefant medley (mix av många kända låtar), Your song, Fly away...jag kan hålla på länge länge ;) *suck* Hur som helst var det trevligt att se den igen. Jag såg den på bio när den kom ut 2001 med några kompisar. Jag och Sandra som spenderade dagarna vid pianot sjungandes, hade ingen aning vad det var för film och var rätt skeptiska när den började. I svartvitt och med sorgliga toner börjar den och verkar ganska underlig. Men sen satt vi helt stumma av lycka när Ewan sjunger sina första toner: "the hills are alive" (med mycket snygg wailing). Underbart! Vi gick lyckligt trallandes från bion den kvällen för många år sedan...
En annan film som väckte musik intresset till liv (som om det någon gång svalnat...) är The Conspirator - The murder of Abraham Lincoln. Bra film men väldigt tragisk. Många bra skådespelarinsatser. Men det jag fastnade mest för var låten som spelades när efter texterna rullade. Empty - Ray LaMontagne. Har inte hört honom innan men det var en trevlig upptäckt. Albumet Till the sun turns black är riktigt bra. Speciellt de första låtarna och låten med samma titel som albumet. Hittar ofta bra musik när jag kollar på filmer. Finns många guldkorn gömda där.
För övrigt så är min telefon helt utflippad igen. Tredje gången den ska in på service. Om den krånglar när den kommer tillbaka kommer jag KANSKE (!) få en ny telefon av samma värde. Tydligen inget som dem garanterar. Undrar vad det kan vara för telefon? Kommer så mycket nytt hela tiden så min lite mer än ett år gamla telefon är nog inte värd mycket. Men en som fungerar hade varit trevligt :) Jag är inte så kräsen...
En eftermiddag vid Kronobergs slottsruin
Har använt kameran en hel del senaste tiden. Ute på kvällspromenader, bröllop, portätt hemma vardagsrummet. Dock skulle lite nya omgivningar inte vara fel. Lite trött på samma träd, hästar och cyklar... Det är roligt att testa kameran och lära sig mer. Men jag vill lära mig ännu mer. Och helst ska det gå fort. Det är ju jag i ett nötskal. Snabbt ska det gå och perfekt ska det bli. Det brukar oftast inte gå till så, till min besvikelse. Men om någon är sugen på att hjälpa mig är det alltid välkommet. Kanske skulle ta och snacka lite med brorsan. Han är ju rätt duktig :) ...det var ju en underdrift, för han är väldigt duktig!
